Krig
Jag blir så trött på mäns självklara sätt att ta för sig. Kom att tänka på det på tåget till Stockholm där jag satt på ett fyrasäte med en kvinna bredvid mig och en ung kille snett mitt emot. Han satt och pillade på sin mobil, spelade säkert töntigt spel och såg så äckligt nöjd ut. Ju nöjdare han blev desto mer bredde han ut sig. Jag upptäckte att jag hellre valde att ha benen ute i gången än att trängas med hans. Kvinnan bredvid mig höll snällt in dem under sin stol. När jag upptäckte detta blev jag så fruktansvärt arg. Varför ska jag sitta med benen ut i gången och bli sned i ryggen bara för att killen ska kunna breda sig till max? hells no! Jag flyttade in mina ben och började utmana hans tagna utrymme. Jag observerade hans reaktioner som var lätt förvånat och irriterat. Kan du ha tänkte jag. Efter ett tag var det han som satt snällt med sina fötter under stolen och jag som bredde mig som aldrig förr. Victory!
Det kan vara att denna ilska mot killen på tåget var lite felriktad. Att jag egentligen irriterar mig på att män har en del kvaliteter som tas för självklart av alla. Att de tex förväntas ta mer utrymme och är uppvuxna med att tro att de styr världen. För det gör dem. Eller iaf så finns det väldigt få kvinnliga världsledare. Jag blir så trött. Men nu har jag iaf visat killen på tåget att han inte äger benutrymmet på tåget bara för att han är kille. Dock ska man inte glömma att vi faktiskt gav honom utrymmet så jag kan inte bara skylla på honom. Och vad står det för att vi kvinnor gav killen allt utrymme!?
